onsdag 14 oktober 2015

ATT MÅ DÅLIGT I EN WELLNESSVÄRLD

Hör upp! Jag ramlade över info om en föreläsning som jag tänkte tipsa om! 

I vintras kom boken Wellnessyndromet, skriven av Carl Cederström och André Spicer. Boken handlar om framväxten av wellnessindustrin och dess konsekvenser. Cederström och Spicer beskriver hur det sociala kravet att maximera vårt välmående har börjat vändas emot oss - istället för att må bättre börjar vi känna oss skuldtyngda och ångestfyllda. Att vara olycklig och ohälsosam är idag samma sak som att vara en dålig person. Författarna hävdar att istället för att maniskt änglas för vår personliga hälsa och lycka så borde vi kanske oroa oss mer för den sjuklighet som ligger utanför vår kropp - i samhället och världen. 

Om det här och antagligen en del annat kommer Carl Cederström att prata den 3 november klockan 18.00-19.30 på Stadsbiblioteket, Sveavägen (Stockholm alltså). Det vill i alla fall jag inte missa. 

Jag är helt övertygad om att vi blir lite knäppa av att leva i ett samhälle där det hela tiden och om vartannat hetsas om gluten, laktos, upphettad mat, mättat fett, aflatoxiner och hej och hå. Hur mycket jag än gillar att mixa smoothies och dricka nässelavkok så gillar jag minst lika mycket att rulla femton chokladbollar och äta upp alla på en gång. OBS nu pratar vi riktiga chokladbollar med smör och socker. Jag tänker att livet måste få rymma både wienerbröd och chiafrön, annars blir vi bara ledsna.

söndag 11 oktober 2015

MYSIGT OLJESERUM






















Ni tror kanske att jag gett upp all annan hudvård nu när jag hittat produkter jag älskar? Det hade varit rimligt och vettigt. Men vad ska jag då skriva om? Kör därför vidare inventeringen av de "naturliga" beauty-hyllorna. 

Senaste tillskottet i mitt badrumsskåp är Luxsits Soothing Serum - ett oljebaserat serum för känslig hy som ska lugna/skydda huden och dessutom ge lyster. Serumet innehåller bland annat olja från havtornfrö, sesamfrö och avokado samt en "speciell fraktion" (?) av svensk ekologisk rapsolja som ska fungera anti-inflammatoriskt. I vanlig ordning duttar man några droppar på rengjord fuktig hud och följer upp med ev. fuktkräm.

Som med alla oljebaserade produkter gäller det att inte låta sig skrämmas av just det faktum att du ska smeta runt olja i ansiktet. Det BLIR kladdigt! Särskilt när en är så bjussig mot sig själv att en tar kanske 4-5 droppar istället för 1-2 som det står på flaskan, eftersom en tänker att "det räcker ju inte med en droppe" (men det gör det). Det jag gillar med Luxsits serum är dock att kladdet gör att huden liksom lyser upp, får lite glow ni vet, istället för att bara se ut som att du somnat med facet i bregott-paketet. Jag har använt serumet dagtid under min vanliga kräm och nu när det varit lite kallt ute har det varit toppen. Huden känns återfuktad och skyddad, och jag tror att den här lilla flaskan blir min räddning i vinter när vi lajvar Andrées polarexpedition. 

torsdag 8 oktober 2015

PYSCH PYSCH-LYX FÖR KINDERNA






















Lika bra att erkänna: jag har helt snöat in på Pai Skincare och är salig över varenda grej jag testat. Det känns som att Pai verkligen fattar känslig hy och vet vad som funkar. Om jag ska vara ärlig är det ju ganska sällan en känner att en produkt verkligen förändrar huden i grunden, men sedan jag började med Pai för några månader sedan har min hy blivit mindre torr (typ inte alls?), mindre känslig/reaktiv och nästan provocerande harmonisk. Saker som tidigare kunde framkalla rodnad och kli tar mitt face med en klackspark och ba "ge mig ett pysch Lotus & Orange Blossom BioAffinity Skin Tonic tack!". 

Lotus & Orange Blossom osv. är alltså ett ansiktsvatten förpackat i en rejäl glasflaska som doserar helt perfekta pysch. Det är anpassat för torr/känslig hy och ska hjälpa till att dämpa rodnad samt lugna och återfukta huden. Vattnet är helt alkoholfritt! 

Jag kör två pysch i ansiktet morgon och kväll (efter rengöring), och ibland ett extra pysch när jag känner för det (oftast när jag vill känna doften av apelsinblom). Eftersom jag kombinerat vattnet med rengöring, olja och fuktkräm från samma märke är det lite svårt att veta exakt vad som är vad i den här framgångssagan. Det skulle ju till exempel kunna vara så att rengöringen och ansiktskrämen gjort allt jobb medan ansiktsvattnet bara dunstat bort i facet utan att bidra med ett skvatt. Med reservation för det vill jag ändå säga att jag älskar det här ansiktsvattnet. Jag inbillar mig att det i kombination med fuktkräm liksom låser fast fukt i huden och gör den mer motståndskraftig mot irriterande skit som förut ställde till med ett himla hallå på kinderna. Det ger oavsett effekt en väldigt lyxig känsla och för dig som gillar den här typen av ansiktsvatten så säger jag KÖR! För egen del är det faktiskt första gången jag testar en mist/tonic/allt-vad-de-kallas och inte känner mig helt lurad. 

Sundløf säljer Pai, men det går också bra att fraktfritt beställa från Pais hemsida

tisdag 6 oktober 2015

HUNGRIG PÅ NORR MÄLARSTRAND I APRIL 2016? -> THE GREEN QUEEN






















Kolla vilket härligt krypin! Det är lite av ett "man ser inte skogen för alla träden-ställe", och lätt att missa att bakom alla de där odlingsbackarna på Norr Mälarstrand 64 gömmer sig Mälarpaviljongens lillasyrra - The Green Queen

De bra nyheterna är att här serveras kallpressade juicer, smoothies, kall och varm mat, kokosglass, raw choklad, vin och drinkar. Maten är ibland ekologisk och alltid utan gluten, laktos och raffinerat socker. Jag har bara testat deras Queen salad med fårost, oliver, rostad sötpotatis, grönkål, gröna bönor och cashew-/pumpamajonäs. Den var toppen! Nu är jag i och för sig inte den som hade tackat nej till en skiva bröd till salladen, men det här är inte stället för för såna utsvävningar. 

Den dåliga nyheten är att The Green Queen stängde för säsongen igår och öppnar igen i april 2016. Störigt av mig att tipsa om ett stängt ställe, men jag tänker att ni får nåt att se fram emot. Och jag hade garanterat glömt bort det till nästa år om jag inte lagt en liten note to self här. 

måndag 5 oktober 2015

NY NÖTKRÄM FÖR HÄNDERNA






















Hej hallå från bloggtystnaden! Alltid tråkigt med folk som skriver att de borde blogga oftare (bättre att göra det än att skriva om sina ambitioner tänker jag) men jag borde faktiskt skärpa mig. Skyller på att jag de senaste veckorna haft händerna fulla med fuktskadat hus-admin, kryckor och diverse fix. En annan grej jag i alla fall stundtals haft händerna fulla med är Weledas "nya" handkräm i Mandel-serien (den var ny när jag fick den, men eftersom jag varit så slö med uppdateringarna tror jag att den funnits i butik ett tag nu). 

Som med alla produkter i serien är syftet att vårda/skydda känslig hud och återställa hudens naturliga balans. Mandeloljan drar ett tungt lass och förväntas skydda huden från fuktförlust samt med hjälp av E-vitamin ta lead i den ständiga kampen mot fria radikaler. Förutom eteriska oljor är INCI genomsnäll och krämen borde funka bra för känslig hy. 

Tuben innehåller en vit ganska lös kräm som luktar jättemycket marsipangris. Den går snabbt in i huden men slår en inte direkt med häpnad. Händerna känns lite mjuka men jag måste smörja ganska ofta för att upprätthålla nåt slags resultat, och det är extremt oklart i vilken utsträckning krämen lyckas påverka hudens åldrande. Mina händer känns exakt lika gamla som för några veckor sedan hehe. 

Ni som gillar ansiktskrämen i Mandel-serien kommer nog gilla handkrämen också. De känns typ likadana och ger ungefär samma blygsamma effekt. Jag kommer köra på med den här tuben under snäll-hösten men när kylan kommer behöver jag tyngre grejer för att rädda tassarna. 

fredag 4 september 2015

TIPS x 2






















Om du drabbas av total blodsockerdip på Götgatspuckeln rekommenderar jag att du knatar upp till Kallpressen och köper en Coconut Mint-bar. Kanske den godaste frukt- och nötmix jag någonsin ätit? Uppenbarligen det perfekta gänget: cashewnötter, dadlar, pecannötter, kakao, kokos, havssalt och pepparmyntolja (alltså tricket är ju att alltid ha en nypa salt i söta grejer). Dock kostar den 35 pix så orkar inte om det här ska bli en vana. 

Har du 35 kronor över tycker jag för övrigt att det är en betydligt bättre vana att ge dem till UNHCR/Röda Korset/Rädda Barnen/Unicef eller se till att de på något annat sätt kommer fram till de som behöver dem allra mest. Hur enkelt som helst att skicka iväg lite pengar till ViGörVadViKan eller nån organisation som gör nytta. Swish!

måndag 31 augusti 2015

TJI FÖR CHIAPUDDING






















Ingen har väl missat det lilla chiafröets framgångar de senaste åren? Från att ha stått undangömt på nån bortglömd hälsokosthylla till att frontas på Ica som mellanmålet du inte kan vara utan. Det snackas ofta om chiafrön som "superfood" eftersom fröna är maxade med protein, mineraler (magnesium, kalium och zink) och omega-3 (dock lite oklart i vilken utsträckning kroppen kan tillgodogöra sig det från frön). Fröna är också flexibla och ganska kravlösa, vilket ju är egenskaper som uppskattas nuförtiden. Du kan använda dem i müsli, gröt, bakning och såklart till chiapudding. 

Jag vill verkligen inte missunna chiafröet den här superkarriären. Det är ju skittråkigt att vara en helt skeptisk person som säger att det går lika bra med linfrön. Samtidigt ÄR jag oerhört skeptisk till att chiafrön skulle vara så vansinnigt mycket nyttigare än andra frön, och ganska ofta står jag i köket och tänker att det går lika bra med linfrön. Trots det har jag ätit min del av chiakvoten de senaste åren, framför allt i form av pudding. Ibland slänger jag ner en burk i väskan innan jag går och tränar, desto oftare köper jag en pudding i farten på väg till/från jobbet/träning/dagis. 

Häromdagen gjorde jag misstaget att betala 50 pix för en chiapudding med blåbär, kokos, hampafrö och gojibär på Koloni. Om vi påminner oss om att chiafrön generellt är svindyrt så kanske en kan uppskatta att den här puddingen verkligen innehöll många chiafrön. Slår vi ut chiafrön per krona (och struntar i smaken) kan det här vara en av stans mest prisvärda chiapuddingar. Men om du vill ha din chiapudding fluffig och krämig? Well, jag hade behövt en Global-kniv för att ta mig igenom den här kompakta puddingen. Konsistensen påminde om kall stelnad gammal gröt och smaken förde tankarna till papper. Tur för mig att jag hade en banan i väskan. Och stackars alla chia-rookies som tror att det är såhär chiapudding ska smaka.